mormortycker

Jag blir alldeles snurrig av allt som våra politiker säger!

 

Det är så viktigt att alla får studera för att få ett jobb. Och samtidigt vill man minska studiebidragen, alltså ta bort förutsättningarna för att kunna studera. Sen har de mage att säga att studenterna kan jobba för att klara ekonomin. Vilka jobb? De har ju inte tagit sin examen än i de jobb de vill ha. Och de andra jobben som inte kräver så mycket utbildning ska de som inte vill/kan studera ha!

 

Och hur mycket ska man orka!!!!!??????

 

Jag läste i vår dagstidning i dag, om en ung kille/man som hade haft svårt att få till det med skola/jobb. Han var tvungen att få hjälp av sin mamma och mormor med pengar! Och han är säkert inte ensam om att ha det så. Och varför blir det så; jo politikerna vet ju att skolan varit för dålig. Det har de ju tjatat länge om nu.  Alla har inte fått det de behövde där, för att få sina Godkänd. Och då kommer man inte in på vidare utbildningar eller får inget jobb. Killen i tidningsartikeln hade bollats fram och tillbaka - med stressymtom som följd. 

 

Men man måste ha pengar, minst existensminimum!!!!!!!

 

Och på många arbetsplatser har de anställda alldeles för mycket att göra. Det blir stressigt. Men jobba på - och föräldrar, gå sen hem och gör läxor med era barn. Plus allt annat ni förväntas hinna.

 

Vilken stresskarusell!!!!

 

Nej, nu behövs något göras akut!

 

Men det kostar pengar att hjälpa dem som har för lite. Och vilka är det som sett om sitt hus och har pengar? Jo de som bestämmer! Våra politiker! Det får man ju också läsa i tidningarna. Och allt de ska förbättra för oss vanliga människor får ta sådan tid, att alltför många stressar på sig sjukdomar och belastar sjukvården som inte fungerar.

 

Tur att det är valår. För det är väl meningsfullt att rösta? Eller ska man rösta blankt?

 

Om det finns någon politiker som verkligen vill rättvisa i vårt land, måste den säga det/visa tydligt så att jag kan tro på den. Annars får det vara. Den måste bl.a. våga sänka politikers löner, annars blir det ju aldrig jämlikhet. Den måste föregå med gott exempel. Alla människor har ju samma värde. Man ska inte behöva vara orolig över pengar om man gör sitt bästa, medan andra har mer än de behöver.

 

Som sagt, jag blir alldeles snurrig :)

Någon som snurrar med?

Eller kan lugna mig?